Kallt och blött

Det blev en sen vår i år, mycket nederbörd och riktigt kyligt, otroligt hur snabbt tiden går när man väntar på att komma ut på gärdet. Det blir intressant att se om detta kommer att påverka tillgången på spannmål i norra Europa. Den optimala tidpunkten har passerat för de flesta åtgärder som skall utföras på våren, växtskyddsprutan väntar otåligt på att komma ut i höstspannmålen och mycket av gödningen har inte blivit tillgänglig på grund av den låga marktemperaturen, den spannmål som trots allt kommit i marken har haft en tuff start. Här nere väntar vi fortfarande på att de första rapsfälten skall börja blomma vilket lär dröja till mitten på maj i år. 

Oavsett om detta påverkar skörden eller ej så är detta ett stort problem för journalister och inte minst den kära allmänheten, vad har lantbruket nu ställt till med? varför finns det inga gula fält att hoppa runt i och ta selfis på barn och familj. Säkert det moderna lantbrukets fel, det var bättre förr! Givetvis raljerar jag en del men det finns mer än ett uns av sanning i resonemanget, mer och mer av vårt arbete påverkas av ”påverkarna” (finns viss ett engelskt utryck på företeelsen, men det hoppar vi över) nåväl, dessa proffstyckare har en förmåga att snappa upp allt som kan gynna deras position i debatten, vilket ofta skapar ära, berömmelse och inte minst intäkter till vederbörande. Inget fel i intäkter, men när dessa bygger på spridandet av rena felaktigheter som riskerar att svartmåla en hel yrkesgrupp då blir man bara förbannad.

Lyssnade på radio häromdagen och då tog man upp att två fjärilsarter i landet dött ut, samtalet halkade givetvis snabbt in på varför dessa söta varelser försvunnit. Jag hann lista ut svaret innan reportern vaskat fram det, 150 år av lantbrukets utveckling hade knäckt arten. Tack och gomiddag, inget om att 100 000 tals människor överlevt svälten tack vare det svenska jordbrukets fantastiska utveckling under dessa år. Drivfjädern i lantbruket är konsumenternas efterfrågan på livsmedel, inget annat. Denna ständigt ökande efterfråga på livsmedel kräver en fortsatt effektivisering och rationalisering, hemska ord, jag vet. Så hur man än vänder och vrider på frågan om jordbrukets miljöpåverkan så kommer den alltid hamna i knäet på konsumenten, antingen man vill eller ej.

Det är med andra ord viktigt när vi och vår näring blir ifrågasatt att inte missa att påpeka vem som i grunden driver på utvecklingen. Den svenska livsmedelsstrategin är ett dokument som tydligt beskriver vad landets medborgare förväntar sig av sitt lantbruk. Tyvärr har troligen inte ”påverkarna” orkat sätta sig in i vad begrepp som självförsörjning betyder.

I föreningen arbetar vi löpande med dessa frågeställningar, mycket av de frågor vi ställs inför kan härledas till vanföreställningen att lantbruket medvetet arbetar för att utarma miljö och livskvalité. Vi har exempelvis frågan om Glyfosat, ett preparat med samma giftighet som koksalt.

Men i debatten framstår det som ett av de farligaste ämnen som lantbruket någonsin hanterat, till och med vår egen (läs LRF media) lantbrukspress har smaklösheten att dra igång en debatt utan vetenskapligt underlag, man bara häpnar. Vore det inte i stället på sin plats att fundera på vilka konsekvenser ett förbud kommer att innebära för det svenska lantbruket. Man förväntar sig mer av en bonde finansierad tidning, än att hemfalla åt denna typ av ren sensationsjournalistik.

I övrigt jobbar vi fortsatt på med införandet av den ”nya” CAP reformen, det finns mycket kvar att diskutera. Tidsplanen känns i nuläget väl optimistisk, men en del av förändringar kommer redan till nästa år oavsett vi vill det eller ej. För produktionslantbruket finns tyvärr inte många godbitar att plocka, vi får troligen finna oss i en tydlig sänkning av gårdsstödet. Det är denna fråga som vi i styrelsen för närvarande lägger mest krut på. Vi försöker på alla sätt påverka Jordbruksverket och Näringsdepartementet genom att föreslå ett antal vettiga åtgärder på gårdsnivå, enligt vår mening skulle detta kunna vara ett sätt att återbetala den förlorade delen av gårdsstödet. Dessa ”vettiga” åtgärder skall givetvis innebära ett mervärde för brukaren inte bara täcka kostnaderna.

Nu har vi en stämma framför oss, som tyvärr är digital i år också, men vi hoppas verkligen att detta är sista gången och att vi snart kan träffas som vanligt igen. Men till dess, så ser vi framemot att vi ses på skärmen den 11:e juni.

2021-05-09

Johan Karlzén, Ordförande SpmO Sverige

PS

Oatly går från klarhet till klarhet, nu vill man att vi byter ut hälften av vår grädde mot vattenblandad havre, och på det viset kan vi köra 36 000 varv runt jorden i en gammaldags diesel kärra!? eller flyga Malmö – Madrid 820 000 gånger, helt otroligt! Hade ingen aning om att Oatly hade intressen i resebranschen.