Givande besök för framtiden

SpmO

Dag två fick vi besök av Agrias representant Rasmus Troedsson, Kemikalieinspektionens representant Mats Allmyr och till sist Sveriges Mjölkbönders Claes Jonsson. 

Moment 22

Rasmus började med att informera om ett helt osannolikt fall rörande salmonellasmittad spannmål, för de av er som läst moment 22 framstår Joseph Hellers roman som rena skämtet. Här har en myndighetsperson genom provtagning konstaterat salmonella i en spannmålssilo, lantbrukaren och Agria har begärt omprov vilket också utförts denna gång i hela spannmålsanläggningen. Utfallet av den utökade och mycket mer omfattande provtagningen var att det inte fanns någon smitta över huvud taget i anläggningen eller i spannmålen.

Vän av ordning tror nu säkert att det bara är att köra vidare när anläggningen är friskförklarad eller rättare sagt kanske den aldrig varit smittad då det endast tagits ett prov vilket får anses som tämligen osäkert. Det är nu moment 22 kommer in i leken. Enligt svensk lagstiftning kan inte anläggningen friskförklaras fast man inte kan hitta någon smitta i den utökade provtagningen. Kontentan av detta märkliga resonemang är att all spannmål måste destrueras och anläggningen saneras från ingen smitta och detta till en avsevärd kostnad som givetvis hamnar i såväl lantbrukarens som i Agrias knä.

Varför bryr vi oss om detta då, för två år sedan lyckades vi få Agria att skapa en salmonellaförsäkring som skulle täcka skadorna om vi som spannmålsodlare drabbats av salmonella i våra lager, med ovanstående i beaktande kan man förstå om Agria inte är särskilt intresserade av att fortsätta tillhandahålla den typen av försäkring. Vi får gemensamt försöka uppmärksamma myndigheten på orimligheten i att inte kunna friskförklara en anläggning där resultatet av en andra provtagning inte påvisar någon smitta, i annat fall borde även våra anläggningar omfattas av det statliga salmonellaskyddet.

En frivillig reglering av mängden kemikalier vi använder

Mats Allmyr informerade sedan om Diflufenikan kampanjen som syftar till att vi gemensamt från lantbruket och handel/rådgivning skall minska användningen av DFF, vi har tre år på oss att visa resultat två år har gått och 2020 är med andra ord det sista möjligheten att kraftfullt agera. 

Från föreningens sida är det mycket viktigt att kampanjen blir framgångsrik då vi är beroende av DFF som resistensbrytare såväl som att kunna visa för myndigheten att vi kan ta till oss av informationen och önskemålen om en frivillig reglering av mängden kemikalier vi använder, alternativet är givetvis ett förbud som med all säkerhet kan drabba fler liknande substanser. Jag uppmanar er alla att ta upp frågeställningen med era rådgivare och leverantörer, en del gör som bekant allt för att sälja utan hänsyn till vem det drabbar.

Ett starkt och enat svenskt produktionsjordbruk

Sista punkten för dagen var ett möte med Sveriges Mjölkbönder, vi fick en genomgång av hur det är att vara mjölkproducent i Sverige. Man kan konstatera att vi har många likartade problem att hantera, en stark förening som sätter priset på produkten, myndighetskrav som är unika för Sverige, livsmedelshandlarnas krav som tillgodoses utan att man tar betalt för merarbetet och sist men inte minst detta eviga svammel om mervärde av svenskproducerat där mervärdet består av en massa gratisarbete till ingen nytta medan importerade varor strömmar in i butiken. 

Kontentan av mötet blir att vi har många beröringspunkter och där det är möjligt försöker vi gemensamt driva produktionsjordbrukets frågor framåt. Ett starkt och enat svenskt produktionsjordbruk är den enda möjligheten att få till en ökad lönsamhet på gårdsnivå. Det får bli slut på dessa påhittade motsättningar mellan växtodlingen och animalieproducenterna, detta har enkom skapats för att hålla oss var och en på mattan. Kanske till och med något för LRF att fundera på!

8 februari 2020

Johan Karlzén, Ordförande SpmO