Hösten kryper närmare
Så var spannmålsskörden över för denna gång, ett formidabelt skördeväder för de flesta av oss spannmålsodlare. Resultatet ser fint ut och hanteringskostnaderna på gården är försumbara, vi hoppas att handelns företrädare också njuter av att slippa transportera en massa onödigt vatten mellan anläggningarna, detta faktum borde givetvis påverka avräkningspriset i positiv riktning. Noterar att det inte kommit ut några tidiga spådomar om rekord skördar, vilket är ytterligt glädjande, förhoppningsvis slipper vi dessa gissningar även i fortsättningen.
Vi har via våra lantbrukande kolleger i Europa fått information om kraftig brist på vete med proteinnivåer över 12%, detta gör att man dammsuger marknaden på gårdslagrad vete. Detta faktum borde med andra ord kunna trycka upp prisnivån även på den svenska marknaden, vi förutsätter att våra spannmålshandlande företag också blivit uppmärksammade på detta. Kanske dags att justera de svenska priserna åt rätt håll redan nu, och inte vänta tills den egna förbrukningen fått sitt till ”rätt pris”.
Idag den 7:e september får den tyske lantbrukaren 1820kr/ton när han tippar brödvete med minst 12% protein hos sin spannmålshandlare, här hemma får vi 1460+50 i protein tillägg, summa 1510kr/ton detta förutsatt att vi kör det till en nollort, båda priserna från officiell prislista, det vill säga inte förhandlade. En liten nätt diff. på 310kr/ton, börjar bli lite tjatigt eller hur?
Corona problematiken
Har de senaste veckorna deltagit i några så kallade ”digitala” möten, ett forum som förvisso fungerar bra om inte mötet blir för långt. Det största problemet är att deltagarna lätt blir aningen hämmade av mötesformen, det är med andra ord stor risk att man inte framför sina åsikter och därmed blir det den digitala eliten som styr vad som beslutas. Det är ett problem som inte skall underskattas, jag är av den uppfattningen att en mix av de olika mötesformerna är att föredra. Vi kommer i styrelsen försöka träffas nu i oktober, vi känner alla att det behövs mer än ett par timmar framför datorn för att få snurr på arbetet i föreningen. Vi har inte träffats öga mot öga sen i början på februari så det finns minst sagt en hel del att avhandla.
Svenskt lantbruk blir av med en halv miljard igen
Är inte ett dugg förvånad, så länge vårt lantbruk är beroende av pengar utifrån så kommer vi bli besvikna och känna oss förfördelade. Den enda lösningen på detta problem är att gå mot ett minskat beroende av ersättningar som har till enda uppgift att styra lantbruket dit politikerna vill. Ett ekonomiskt självbärande lantbruk är en mardröm för beslutsfattarna, då tappar man all kontroll vilket inte passar maktfullkomliga politiker.
LRF gör ett jätte jobb när det gäller att upplysa våra folkvalda om hur viktigt det är att förvalta vår moder näring. Fortsätt med det, men se upp med att bli för mycket kompis med alla i regeringsställning. Man får ibland intrycket att förbundet försöker övertrumfa beslutsfattarna i både miljö och klimatfrågan, en farlig väg att gå när man har med okunnigt folk att göra. Snälla var försiktiga och lyssna på de som dagligen lever av och med jordbruket, det är oerhört viktigt att produktionsjordbruket inte hamnar i skamvrån bara för att man vill blidka politikernas ständiga jakt på en plats i ”rädda jorden” sällskapet.
Vi gör ett utomordentligt arbete i det svenska lantbruket, producerar fina livsmedel, lyder lagar och förordningar och rapporterar i all oändlighet vad som försiggår på gårdarna, kan det bli bättre? Är det inte dags att börja arbeta lite mer med lönsamheten på gården i stället för att gråta över uteblivna ersättningar, det är vad jag förstår livsmedel vi skall producera, inte härlighetsvärden som det så ofta står om i mäklarannonsen.
Nedan våra synpunkter framförda vid mötet om Regeringens sakråd rörande EU-strategin
- Vi ser att författarna till promemorian har förstått att Sverige redan jobbat hårt och länge med att minska såväl näringsförluster som användning av antibiotika och växtskyddsmedel. Det är med andra ord av största vikt att man tar höjd för detta när det föreslås procentmål.
- Vi är positiva till en översyn av regelverket gällande utsädes produktion, både tillgång och kvalité är redan idag ett problemområde. Viktigt med en fortsatt utveckling av sorter som passar i landet.
- Rådgivning och uppgiftsinsamling är två punkter som tas upp i promemorian, vi vill ha en tydlig rådgivning som på ett enkelt sätt kan anpassas till den praktiska odlingen.
- När det gäller insamling av uppgifter från lantbruksföretagen så behövs det absolut inte mer av den varan, det är livsmedel vi som lantbrukare skall producera, inte oändliga mängder papper och rapporter.
- Det anges från svenskt håll att det saknas konsekvensanalys hur minskad användning av produktionsmedel påverkar livsmedelsproduktionen, denna synpunkt stödjer vi till fullo.
- Förslaget om en procentuell ökning av den ekologiska odlingen har vi lite svårt att få ihop med mindre urlakning och ökad produktion, alla odlingsformer måste givetvis genomlysas ur hållbarhets och miljö synpunkt, då inte bara den konventionella.
Den viktigaste beståndsdelen för att på ett bra sätt kunna genomföra reformen är att det finns ekonomisk uppsida för lantbrukarna, i nuläget kan jag inte se hur vi skall få betalt för nedlagt arbete. Lantbrukarna är snabba att anpassa sig till konsumenternas krav, är konsumenterna beredda att betala merpriset för en dyrare produktion? Utan en långsiktigt hållbar ekonomi i primärproduktionen kommer strategin bli svår att genomföra.
Njut av hösten, den infinner sig bara en gång om året.
2020-09-07 Johan Karlzén, Ordförande SpmO