Vart är vi på väg?
Sitter och funderar på vad som kan passa att skriva om denna gång, tyvärr hamnar jag osökt på det som händer i vår omvärld. Osäkerheten har nog aldrig varit större, när det handlar om att spå om hur framtiden skall te sig. Jag riskerar med stor sannolikhet hamna i spekulationsfällan, dagarna i ända matas vi med information som får oss att pendla mellan hopp och förtvivlan.
För oss som varit med en tid är förändring inget konstigt, vi har upplevt bensinransoneringar, skyhöga räntor, strejker och annat tokeri under åren. Men denna gång är det något annat som dykt upp i leken, en maktfullkomlig granne som inte skyr några medel för att uppfylla sina sjuka stormaktsdrömmar.
Jag roade mig med att titta vad jag skrev för precis ett år sedan, och blev allt lite konfunderad när jag läste ett av styckena, anledningen är att jag skulle kunnat skriva det samma idag. Den enda skillnaden är att grannen i öst inte hade tagit till skjutvapen utan i stället börjat med att massera oss lite försiktigt med energivapnet.
Hur bör man då fundera inför -22 års odlingssäsong? Själv är jag högst tveksam till att nu köpa några insatsmedel till dessa fantasipriser, man måste ta i beaktande att anledningen till den nuvarande nivån inte beror på någon fysisk brist på energi eller råvara. Detta är ett rent maktspel regisserat av bland annat vår store granne i öst, en form av ”den brända jordens taktik” som lugnt kan utspela sig på bortaplan. Detta kan givetvis inte fortsätta hur länge som helst, fråga är bara om det hinner komma någon förändring innan vårbruket. Om inte får undertecknad finna sig i en sämre avkastning och kanske hoppa över brukandet av de lägst avkastande jordbitarna.
Nåväl, det blev inte så dålig avkastning och vädret var med oss, raps och spannmålspriserna var på topp vilket räddade pjäsen denna gång. Om vi till funderingen från okt-21 lägger ett eskalerande krig i öst, inflation och snabba ränteökningar blir läget aningen mer tillspetsat för en lantbrukare som skall planera nästa års odling. Precis som tidigare är jag personligen starkt skeptisk till att handla gödning för 10-15kr/kg, handeln och rådgivare räknar så att pennan glöder för att övertyga oss om att kalkylen är mycket bra om man säkrat sitt spannmålspris redan nu.
Hallå! var vi inte överens om att prissäkringar skall betalas med pengar eller skörd, om skörden uteblir, så återstår med andra ord pengarna och dessa har vi köpt gödning för eller hur. Klart att detta scenario är påhittat, men det kan var bra med lite fantasi när hela havet stormar runt en. Lantbrukarna är ett påhittigt släkte och jag är övertygad om att vi krånglar oss ur denna situation också, men det skadar inte att själv se om sitt hus innan någon annan gör det åt en.
Så var det över till våra politikers trollerilåda, just nu delas det ut en massa mutor till de stackarna som inte får sitta med i regeringen. Tydligen sker utdelningen av poster helt utan tanke på vår lilla näringsgren. Till ordförande i Miljö- och Jordbruksutskottet utses Miljöpartiets Emma Nohrén, med bland annat en bakgrund som ordförande i Naturskyddsföreningen i Bohuslän.
Vi får hoppas att Emma kan vara lyhörd för det svenska lantbrukets situation och uppskatta vårt nuvarande miljöarbete. Följande uttalande av Nohrén inför utnämningen känns dock aningen oroande.
Det är svårt att inte känna oro över vad den kommande regeringen ska företa sig på klimat- och miljöområdet. Det handlar om nedskärningar, urholkning av strandskyddet, ohållbart skogsbruk och minskat skydd av värdefull natur. Så det blir en viktig uppgift att granska regeringens arbete och vara en konstruktiv och ihärdig opposition, säger Emma.
Uttalandet en konstruktiv och ihärdig opposition, det känns inte särskilt upplyftande om man redan nu går in med denna inställning. Trevligare vore om ordföranden strävade efter att de gröna näringarna skulle utvecklas genom samarbete partierna emellan. Men det kanske är allt för mycket begärt, här gäller det att inte vika ner sig utan bromsa ända in i kaklet.
Att göra listan
För övrigt finns det mycket för vår förening att ta tag i, vi har som målsättning att bekanta oss med de beslutsfattare som kommer att ansvara för vår näring. Detta arbete kommer med all säkerhet pågå under avsevärd tid, det är många om budet och vi kan ibland uppfattas som lite jobbig att diskutera med, vilket kan påverka processen tidsmässigt.
I övrigt rullar det in ett antal motioner som skall besvaras, möten med Jordbruksverket och de andra intresseföreningarna står också på att göra listan. Den enda begränsningen för oss i styrelsen är att vi ibland har lite annat att göra på ”fritiden” nåväl, vi ser framemot en spännande höst och vårvinter.
Det viktigaste trots allt är att situationen i öst inte tillåts eskalera vidare ut över världen, utan att snarast möjligt kan återgå till någon form av normal läge. Nästa generation skall förhoppningsvis inte behöva växa upp i en värld full av konflikter, bara för att vi tillät en maktfullkomlig stolle förstöra våra liv. Nu gäller verkligen att vi inte viker ner oss, det kommer att kosta men är absolut mödan värd.
Avslutningsvis en kommentar till den senaste reformen av CAP, det kunde blivit värre. Sverige har i EU kämpat emot många av de ursprungliga förslagen, vilket vi skall vara tacksamma för. Men som i alla demokratiska processer är det majoriteten som vinner, och när det gäller jordbruket har vi i norr inte så många att alliera oss med. Så summa, summarum blir det ett lägre gårdsstöd för de flesta av oss, vilket i och för sig var väntat.
Rationella jordbruk bestraffas med en sänkning om man envisas med att bruka mer än 150ha, en del av sänkningen kan man dock genom olika extra insatser tillgodoräkna sig. Man kan fråga sig om utfallet av förhandlingarna verkligen avspeglar dagens situation, är en minskad livsmedelsproduktion fortfarande målet med CAP. När det exempelvis gäller energiförsörjning så verkar ett och annat land inom unionen tänkt om, det blev kallt om öronen när Putin stängde kranen. Historien visar återigen att fem- och tioårsplaner inte fungerar i verkligheten, man är alltid för sent på bollen!
Höstliga hälsningar!
2022-10-06
Johan Karlzén, Ordförande i Sveriges Spannmålsodlare