Vädret förvånar!

Nyss hemkommen från München (28/10) kan jag bara konstatera att höstvädret här hemma har varit fantastiskt gynnsamt för oss växtodlare. Att endast 80 mil söderut få uppleva 25 grader och en kall pilsner på uteservering full av folk i shorts och t-skirt är inte fy skam, men för de tyska lantbrukarna som inte njöt på uteserveringarna är det troligen mindre lustigt, midjehög raps som står i full blom är inget som lockar i månadsskiftet okt-nov. Hur detta påverkar grödan har jag ingen erfarenhet av, men jag kan svårligen tänka mig att det är särskilt positivt.

Om vi för ett tag försöker bortse från krigets effekter på vår livsmedelsproduktion och funderar på hur förutsättningarna ser ut inför nästa skörd. Fram till och med krigsutbrottet var det faktiskt vädret som i huvudsak styrde marknadspriset. Nivån på nästa års produktion och konsumtion spekulerades fram genom att analysera vädrets påverkan på grödval och antalet sådda ha mm. I nuläget känns det som vädret inte längre är en lika viktig parameter. Allt focus ligger på kriget och dess effekter på tillgången av en redan skördad vara, minsta lilla störning i transporten från Svarta havet får priset att rusa.

Jag är förvånad över det förhållandevis loja intresset för nästa skörd, vi kan alla konstatera att produktionen i Ukraina kommer att bli mycket lägre än tidigare år, utan pengar, utsäde, personal och gödning blir det tufft att producera. Ryssland har enligt uppgift tagit en rekordskörd av vete och pumpar ut så mycket det går på marknaden till rabatterade priser, ingen talar om hur det ser ut med nästa års ryska skörd. Kommer ryskt lantbruk fortsätta producera helt oberört av kriget?

För de flesta av världens lantbrukare är insatspriserna extremt höga vilket inte direkt driver på produktionen, borde detta inte även påverka Ryssland? I vårt närområde får vi nog sätta ett stort frågetecken för hur de bästa produktionsområdena i Europa skall klara av att leverera bra skördar med tanke på årets vattenbrist. Tittar vi på övriga världen syns för tillfället inga direkta katastrofer men inte heller några rekordskördar.

Kokar man ner detta resonemang till frågan om vår världs livsmedelsförsörjning, så framstår de senaste decenniernas disskutioner om en ”stor” överproduktion som en ren marknads manipulation. Hur skall man annars förhålla sig till faktumet att en förhållandevis liten störning i spannmålsproduktionen kan få hela försörjningssystemet i gungning.

Prissättningen på spannmål och därmed incitamentet för odlaren att producera baseras uppenbarligen på rena spekulationer. Det är förvisso inte förvånande att vi hamnat i detta läge, människans förmåga att uppskatta livsmedel styrs av tillgången. Om vi lever i förvissningen att tillgång på mat inte är något problem, så finns heller ingen anledning att betala mer än absolut lägsta priset. Och som bekant triggar inte låga priser någon ökad produktion

Vi får hoppas på att detta blir en rejäl väckarklocka för oss alla, att spela roulett med vår samlade livsmedelsproduktion bara för att maten skall vara billig, kommer inte leda till något gott.

Remisstider

Vi har glädjande nog fått möjligheten att besvara ett antal remisser, detta är vi mycket stolta över då vi känner att våra synpunkter efterfrågas av så väl myndigheter som regering. Den för tillfället viktigaste frågan är EU kommissionens förslag om att minska användningen av växtskyddsmedel väsentligt fram till 2030, kanske med så mycket som 50 procent. Här har vi fått möjlighet att inkomma med synpunkter, och Kristina Forsberg har ansvarat för detta arbete.

Vi har haft en god dialog med Svenskt Växtskydd, LRF och KEMI och gemensamt försökt hitta vettiga argument för de svenska förhandlarna, ett av dessa är att de länder som under lång tid arbetat med att reducera användningen inte skall ”straffas” utan belönas för nedlagt arbete. Detta bör rimligen ske genom att alla länder har samma mål när det gäller användningen av aktiv substans/ha. Att Sverige som ligger i framkant och redan har gjort stor del av arbetet, skulle behöva reducera sin användning med ytterligare 30-50 procent, kommer att innebära ökade kostnader och ett lägre skördeutbyte, samt givetvis snedvrida konkurrensen inom unionen. Remissen är inlämnad den 2/11.

Vad är på gång

Vi har blivit inbjudna att delta i Referensgruppsmöte gällande regeringens uppdrag om kartläggning av initiativ för framtida gödselmedelsproduktion inom landet. (långt namn) Här ingår vi i en grupp som diskuterar behovet av svenskproducerad växtnäring och vad det skulle innebära för odlingen. Vår utgångspunkt från föreningen är att detta helt klart är intressant ur ett självförsörjnings perspektiv, men också att lantbruket inte kan finansiera merkostnaden för denna typ av produktion. Den eventuella extrakostnaden för att ha tillgång till en svensk produktion får landa på landets beredskapskonto, alltså att staten får betala.

Vi har även haft ett möte på Jordbruksverket i Rådet för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel, detta forum har vi deltagit under flera år. Här träffas vi ett antal olika intresseorganisationer och diskuterar problem och möjligheter tillsammans med Jordbruksverket. Vår roll i sammanhanget är att vi representerar svensk växtodling, men även att vi till skillnad från övriga deltagare dagligen jobbar praktiskt med odlingen. På detta möte var det Dag-Henrik Larsson som förde föreningens talan.

Vi har även haft ett digitalt styrelsemöte den 18 oktober och planerar att ha nästa möte den 28 november i Jönköping då vi även kommer att träffa Patrik Eklöf och diskutera spannmålsbalanser mm.

Sveriges Mjölkbönder och Småföretagarnas Riksförbund har tagit initiativ till ett forum där vi och ett antal andra intresseföreningar diskuterar förutsättningarna för svenskt lantbruk. Tanken är att gemensamt driva frågor som påverkar oss alla, detta skall ske genom skrivelser och direkt möten med beslutsfattare både i Sverige och EU. Ett spännande arbete som med all säkerhet kommer öppna för olika problemlösningar, målsättningen är att vi prestigelöst kan utbyta erfarenheter och synpunkter mellan de olika intresseföreningarna.

Vi fortsätter att vara med att påverka, för det Svenska Produktionslantbruket!
2022-11-07
Johan Karlzén, Ordförande i Sveriges Spannmålsodlare