Vem i hela värden kan man lita på?

Rubriken kommer från en gammal proggsång författad av Mikael Wiehe, lägger man ett par minuter på att lyssna på texten så inser man att det inte är mycket nytt under solen. Makthavare och besserwissers styr vår vardag med hjälp av lösryckta profetior och tvärsäkra uttalanden, ofta utan någon som helst verklighetsanknytning. Fakta och vetenskap göre sig icke besvär, vår vardag styrs numera av ett gäng mer eller mindre begåvade influensers tyckande och tänkande. I valtider eskalerar tokigheterna ytterligare, som att var och varannan politiker plötsligt har en stark känslomässig anknytning till modernäringen.

Många av dessa filurer berättar vitt och brett om sina äventyr på släktgårdarna, en del har till och med kört skördetröska och mjölkat kor i unga år!? Frågan man ställer sig är hur långt dessa ”stadsbönder” är beredda att gå i sin nyvunna iver att främja lantbrukets villkor, när alla rösterna är räknade. Troligtvis mattas ambitionerna något när vardagslunken i riksdagen inträder, besöken i tröskhytten och stallet blir med andra ord inte så frekventa. Vi får trösta oss med att i stället för endast ett bondeparti, har vi glädjande nog en bred palett av ”jordnära” partier att välja på, valfrihet är som ni vet en förutsättning för demokrati.

Nåväl, när nu äntligen frågan om vår livsmedelsförsörjning kommit upp på bordet, har vi faktiskt haft rejäl medvind i näringen, tråkigt att det skulle behövas ett krig och en pandemi för att väcka medborgarnas intresse för vår situation. Den ”dyra” maten har tyvärr blivit mediernas favoritämne, det går inte många dagar mellan utspelen om att det stigande matpriset kommer att knäcka hushållens ekonom. Varför nu maten inte skall öka i pris när allt annat blir dyrare kan jag inte förstå, nyttan och tillgång på mat borde rimligen vida överstiga alla andra varor med hästlängder. En granskning av livsmedelshandelns ökande intäkter och statens procentpåslag på matpriset kanske skulle vara på sin plats, en stor del av prisökningarna finns som vanligt i denna hörna av spelplanen.

Hög eller låg skörd, vem skall man lita på?
Nu har skörden startat och redan diskuteras nivån på den samma, flera bedömare anser att vi går emot en bra skörd volymmässigt. Svårt för en enkel lantbrukare att förstå hur man redan nu kan dra denna typ av slutsatser när vi knappt kommit i gång med skörden. Vi har förvisso en god skördenivå på de första 10% som skördats här hemma på gården, ingen proteinhalt tyvärr vilket säkert beror på att vi snålat på kvävet.

När jag talar med mina styrelse kamrater i övriga landet finns en känsla av att de som hittills hunnit tröskat, glädjande nog begåvats med en skörd en bit över medel. Den information jag kommit över idag den 9 augusti talar om att ca 12–15% av landets förväntade totalskörd hunnit bärgas, att dra några slutsatser om årets resultat är med andra ord direkt oansvarigt.

Ett kraftigt oväder drog precis över landet och orsakade stora skador på flera håll, detta mina vänner är vårt ständiga dilemma.
En återkommande önskan är att de så kallat seriösa bedömarna, även tar med mängden skördad areal och väderrisken i sina tidiga förutsägelser, den korrekta skördenivån får vi snällt vänta på tills spannmålen ligger leveransklar i ladorna.

Har vi verkligen höga avräkningspriser?
Äntligen kan Ukraina börja leverera ut sin spannmål på världsmarknaden, nu kommer priset att gå ner enligt analytikerna. Man kan förundras över denna plötsliga förändring av tillgång och efterfrågan baserad på att vete, majs och solrosor som redan räknats in i världslagret och som nu börjar levereras.

Tydligen har inte kriget någon reell effekt på tillgången på livsmedel utan det är ren spekulation på börsen som drivit upp priserna. Det är skönt att veta att det finns gott om spannmål nu när vi begåvats med en otäck torka i stora delar av Europa. Höga gödnings- och drivmedelspriser verkar inte heller ha någon större påverkan på produktionen framöver. Varför marknaden över huvud taget reagerar med en prisökning är egentligen helt obegripligt då det tydligen finns gott om varor till alla. Argumenten för att sänka priset är som ni ser oändliga, vi får helt enkelt lära oss att inte envisas med att producera för mycket då det bara sänker priset och skapar onödiga lager i en redan överfull världshandel.

Jag raljerar givetvis i texten ovan, men visst blir man förvånad när allt verkar frid och fröjd och vi är tillbaka till ruta ett igen. Produktionen i Ukraina kommer troligen inte komma upp till mer än hälften av normalskörd i år, nästa år vet vi inget om. Man förmodar att höstsådden inte blir helt enkel, hur kommer de torkdrabbade länderna i Europa lyckas med etableringen i höst? En nog så viktig fråga då dessa länder ligger på samma breddgrad som Ukraina, det vill säga skördar vid samma tidpunkt. Som ni märker är jag personligen mycket tveksam till all den information som pumpas ut gällande produktion och konsumtion av spannmål i världen. Naturligtvis har jag som amatörtyckare ingen övergripande koll på världsläget, men det som förvånar är den ofta motsägelsefulla information som sprids. Plötsligt står vi inför en svältkatastrof på grund av att Ukraina inte kan leverera 25 miljoner spannmål till världsmarknaden. I nästa andetag hävdas att priset på spannmål är övervärderat då det inte är någon brist över huvud taget utan krisen består i att spannmålspriset är för högt!!

Är det inte så att det varit för lågt tidigare och världens befolkning vant sig vid detta fenomen. Om vi producenter av kött, mjölk och spannmål skall kunna hantera våra ökande kostnader så får nog marknaden snällt acceptera den nya prisnivån och vi producenter får reglera ner produktionen så att den stämmer med den framtida efterfrågan. För en sak som är säker, lantbruket kan inte fortsätta bjuda på några gratisluncher.

Nu har jag stuckit ut hakan så det räcker och när skördedammet har lagt sig så lär man få veta om jag får sitta på läktaren med dumstruten på huvudet. Den risken tar jag förvisso med glädje, man måste våga ifrågasätta och vända och vrida på all information som sköljer över oss.

Med hopp om bra skördeväder och en god skörd.

2022-08-09
Johan Karlzén, Ordförande i Sveriges Spannmålsodlare