Så var det höst igen!
Här på hemma plan har vi kämpat med höstsådden, ett envist regnande har kraftigt försenat detta spektakel, idag den 12 oktober har vi fortfarande en del kvar att så. Inget att gnälla över, milt väder så långt ögat kan nå och så slipper man förhoppningsvis löss och annat elände. På tal om elände så står inte sniglar särskilt högt i kurs här hemma på gården, vetet som såddes efter höstrapsen fick sig en jäkla holmgång av dessa slemmiga marodörer. Bra för utsädesförsäljningen men en tråkig start för vetet, ännu en påminnelse om hur många faktorer vi har att ta hänsyn till i vårt dagliga arbete.
Jag har deltagit i ett antal digitala möten där det bland annat diskuterats CAP reformen, säkert växtskydd DFF kampanjen, matsvinn relaterat till veteodling, hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Samt fått en genomgång av den nya lagen som träder i kraft den 1/11 ”förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter”. En lag som troligen kommer att påverka även spannmålshandeln i landet, ett krav på full betalning 30 dagar efter leverans borde innebär att poolpris och a conto-betalning kan blir svårt att använda i framtiden.
Det sista ordet är nog inte sagt i denna fråga, kanske kommer något undantag. Om inte så leder detta till att våra uppköpare i fortsättningen måste ställa ut konkurrenskraftiga veckopriser för att få tillgång till de hett eftertraktade skördeleveranserna. Ingen dum tanke, plötsligt måste man värdera varan fullt ut vid inköpstillfället och inte som nu dela risken med säljaren, en ny och spännande utmaning för svensk spannmålshandel. Vi får hoppas på en bra dialog med handelsföretagen, så att vi med gemensamma krafter kan hitta en smaklig lösning för alla parter.
Vad är det som händer i världen?
Onekligen känns det aningen obehagligt när ett invant mönster ändrar sig så plötsligt och kraftfullt som nu. Att insatsvarorna skulle rusa på detta vis var sannerligen otippat, var kom det ifrån? Några hävdar att det är effekter av coronapandemin, andra säger att det är klimatförändringarna som ”äntligen” påverkar oss, själv tror jag att det beror på människans oförmåga att hantera förändring.
När vi nu ställs inför faktum att vi troligen påverkat klimatet på ett för mänskligheten negativt sätt, tar vi omedelbart fram storsläggan och försöker förändra allt så fort det bara går. Det är aldrig en bra idé att ge sig ut på en resa där drömmen om slutdestinationen överskuggar konsekvenserna av vårt vägval.
Givetvis måste vi alla se till att minska den negativa påverkan på klimatet, men detta måste ske med stöd av vetenskapen och under kontrollerade former, som det nu är finns det alldeles för många ”experter” som får predika sina läror oemotsagda och då ofta baserade på eget tyckande. Jag vill påstå att om vi inte stannar upp, och tittar på konsekvenser av vårt förändringsarbete i klimatets tjänst, så kommer orostiderna inte vara långt borta.
En tämligen dyster avrundning på min månadsbetraktning, men när man sätter sig ner och stoppar in dagens priser i växtodlingskalkylen blir man allt lite bedrövad, visst har vi ett högre spannmålspris om än inte riktigt i balans med vår omvärld ,men dock ett historiskt bra pris. Men hur jag än vänder och vrider på siffrorna, så blir kalkylen inte särskilt tilltalande, det som däremot inträffar ar att risken i mitt företagande ökar markant med de stigande insatspriserna.
Hur bör man då fundera inför nästa års odlingssäsong? Själv är jag högst tveksam till att nu köpa några insatsmedel till dessa fantasipriser, man måste ta i beaktande att anledningen till den nuvarande nivån inte beror på någon fysisk brist på energi eller råvara. Detta är ett rent maktspel regisserat av bland annat vår store granne i öst, en form av ”den brända jordens taktik” som lugnt kan utspela sig på bortaplan. Detta kan givetvis inte fortsätta hur länge som helst, frågan är bara om det hinner komma någon förändring innan vårbruket. Om inte får undertecknad finna sig i en sämre avkastning och kanske hoppa över brukandet av de lägst avkastande jordbitarna.
Tids nog vet vi svaret, en sak är dock säkert det blir än viktigare att hålla koll på kostnaderna i företaget. Att till exempel odla maltkorn på kontrakt känns inte som ett särskilt attraktivt val, hur handeln lyckats förstöra denna odling med ideliga nya kvalitetsparametrar är helt obegripligt. Det finns tyvärr fler exempel på vettiga vårgrödor som regalerats sönder av industrin, kanske dags att strunta i kontrakten och låta efterfrågan styra, kravlistan har en tendens att bli kortare och priset bättre när motparten inte har kontroll över tillgången på vara.
Nåväl jag måste avrunda med en lite episod som utspelade sig på ett av de tidigare nämnda digitala mötena, undertecknad försökte förklara för deltagarna hur påverkan av dubblerade gödselpriser på sikt även kommer att påverka tillgången på livsmedel. Efter en enligt mitt tycke mycket pedagogisk genomgång, fick jag till svar att problemet inte var priset på handelsgödningen utan att vi ännu inte lärt oss fördela husdjursgödseln jämt över landet, att jag inte tänkt på det tidigare!
Synen på den svenska livsmedelsproduktionen är sannerligen kraftigt förenklad hos en del av befolkningen.
Med hopp om en behaglig höst!
2021-10-12
Johan Karlzén, ordförande i Sveriges Spannmålsodlare