Dags att se framåt

Sitter på gårdskontoret och försöker få ordning på nästa års växtodlingsplan, tiden är inne för att bestämma vad som ska sås i höst. Det är ingen enkel match när huvudet är fullt av tankar på årets otroligt usla skörd och allt vad den kommer att föra med sig. Lika fullt känns det bra att börja planera för nästa år, jag ska fundera och klura på hur jag ska använda de nyvunna erfarenheter jag samlat på mig under året. En sak är säker, det ska inte slarvas eller chansas med etableringen, allt som ska sås i höst ska göras enligt ”skolboken”. I framtiden kommer det inte att finnas några marginaler att misslyckas på grund av att man inte har tid att göra ett bra jobb.

En annan fråga är hur skall jag hantera nästa års försäljning. Här gäller det att vara helt klar över vad min lägsta nivå är, och när den är uppnådd börjar jag sälja delar av den förväntade skörden och då med tyngdpunkt på delar av. Var ärlig mot dig själv och gå inte in i affärsuppgörelser som kräver mer än normalt utbyte i kvantitet och kvalité. Personligen är jag mycket tveksam till att gå in i några maltkornsåtagande, med de nuvarande kontraktsformer är risken i förhållande till priset alldeles för stor. I nuläget är det odlaren som får ta hela smällen vilket innebär att priset måste upp kraftig för att vi skall våga gå in i denna typ av affärer. Generellt är vi som kollektiv dåliga på att ta tag i affären, vi står ofta med mössan i hand och accepterar köparens egenhändigt hopknåpade kontrakt utan att ställa några motkrav. Gå inte med på några tokigheter utan att först be köparen förklara varför de olika parametrarna har så stor betydelse på prissättningen, först då kan man med gott samvete ingå ett avtal med motparten.

Många medlemmar har ringt och diskuterat olika problem som dykt upp i svallvågorna av den dåliga skörden. Det har varit allt ifrån hur kontrakten är utformade, till varför det skall vara så svårt för myndigheterna att reagera när landets livsmedelsproduktion haltar. Glädjande är att handeln har tagit till sig kritiken och försöker på olika sätt mildra effekterna när det gäller uppfyllandet av ingångna kontrakt, ett välkommet nytänk från några av marknadens aktörer är att man kan få anstånd med leveranserna till nästa års skörd. Vi kan bara fortsätta att uppmuntra branschen till fler kreativa lösningar som kan mildra effekterna av det uppkomna läget, när det gäller vårt stora och fina bondeägda företag förutsätter vi att styrelsen tar sitt ansvar och till nästa stämma lägger ett förslag på en kraftfull utdelning till ägarna och då baserad på hela koncernens resultat.

Slutligen en eloge till LRF som tagit tag i torkeländet och hamrat på våra politiker och informerat konsumenterna hur illa ställt det är i det svenska lantbruket, den typen av bransch nyttigt arbete gillar vi.

Sammanfattningsvis verkar vi drabbats någorlunda lika i hela landet, detta ger oss en unik möjlighet att informera våra beslutsfattare om vår sårbarhet. Hösten stora beting blir med andra ord att tydliggöra den urusla lönsamheten i modernäringen med eller utan påverkan av torka. Konsumenterna verkar fattat galoppen med nyttan av svenskproducerat, men mellan gården och matkassen finns en lång kedja av ”procentare” som med alla till bud stående medel jobbar för ett fortsatt lågt råvarupris.

Det finns alltid ljus i andra ändan av tunneln, även om vägen dit kan kännas lång.

Johan Karlzén, Ordförande