Wow No Cow eller The Oatly Way/Inlägg Kristina Forsberg
9 september 2019. Jag kliver av tåget på Stockholms Central från Norrköping. Det råkar sammanfalla med den stora kampanjen ”Spola Mjölken” i regi av Oatly. Den här typen av marknadsföring har vi ofta sett när ekologiskt producerade varor skall marknadsföras, man lyfter inte fram sin produkt utan man fokuserar på att sänka alternativet. Man använder metaforer som ”Wow No Cow” och ”The Oatly Way” där avsaknaden av kor är väldigt positivt och planetens räddning. Fegt och fantasilöst.
Och vi går på det. De har skapat en image om att vara det lilla företaget som ska rädda planetens klimat. Mjölk- och köttproduktionen är klotets stora miljöbov och producenter och konsumenter av mjölk och kött ska gömma sig bakom en skämskudde. På sin hemsida skriver Oatly om hur man ska påverka andra till att gå över till vegansk kost. Känsloargument på blödiga föräldrar är smartast och effektivast, du vill väl dina barn och deras framtid väl- eller? Den svåraste gruppen att övertyga anses vara medelålders män.
2019 omsatte det ”lilla” företaget Oatly AB 1,5 miljarder varav 456 miljoner i Sverige. Resten av omsättningen härrör framför allt från övriga delar av Europa. Motsvarande siffror från 2018 var 874 miljoner varav 375 miljoner i Sverige så tillväxten har onekligen varit god. Vad Oatly dessutom glömmer att nämna är att en av deras största ägare är företaget China Resources, vilket i sin tur ägs av den kinesiska staten. Och Kina är som bekant inte välkänt för sin klimatpolitik. Landet är världens enskilt största miljöbov, med kolkraftverk som spyr ut mängder av växthusgaser i atmosfären.
Som livsmedel betraktat är vår komjölk överlägsen Oatly´s havredryck. Komjölk innehåller t ex 3,4 gånger mer protein än havredrycken. Havredrycken har tillsatser av vitaminer och mineraler för att matcha komjölkens naturligt höga näringsinnehåll. Havredrycken innehåller bara tillsatt vatten, havre (10%), rapsolja och tillsatser av vitaminer och mineraler.
Vi får ändå på något sätt beundra Oatly för sin utveckling. Idén att utveckla våra produkter är inte alls dum, men havredrycken borde kunna stå på egna ben och inte marknadsföras genom att trycka ner andra produkter. Vi spannmålsodlare odlar gärna havre åt industrin, men vi lever i symbios med mjölkbönderna och alla behövs för den biologiska mångfalden och för att vi ska behålla öppna landskap.
Vi ser fram emot att havrekvarnen i Kimstad utanför Norrköping som Svenska Lantmännen köpte av Tate & Lyle 2019 lämnar avtryck i havreodlingens lönsamhet. Havre är som bekant en bra gröda att odla på lite styvare och mindre genomsläppliga jordar där kornodling är ett vågspel. Havre är på frammarsch inom flera områden, bla hud- och hårvård och olika så kallade funktionslivsmedel där havrens innehåll av Beta-glukan och vissa proteiner lyfts fram. 1 liter havredryck kostar i ”vår” butik 16.90 och komjölk ca 10 kr per liter. Är havredrycken för dyr eller komjölken på tok för billig?
Växtskyddsrådet
Växtskyddsrådet består av 11 organisationer; Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lantbrukarnas Riksförbund, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Svenskt Växtskydd, Hushållningssällskapen, Naturskyddsföreningen och Jordbruksverket.
Målet är att se till att det finns hållbara och effektiva växtskyddsmetoder för jordbruk och trädgårdsodling. Det gäller både kemiska och icke-kemiska metoder. Vi ska bidra till bl a en effektiv godkännandeprocess av växtskyddsmedel, underlätta arbetet att uppnå kraven i hållbarhetsdirektivet, bistå med att utreda effektiva och hållbara förebyggande åtgärder och bekämpningsåtgärder för växtskadegörare, förbättra tillgången till växtskyddsmedel, uppmuntra användandet av lågriskmedel, bevaka omvärldens arbete med växtskyddsfrågor och deltaga i konsekvensanalyser t e x om ett eventuellt glyfosatförbud.
Glyfosatens framtid är, som ni vet, osäker och nuvarande godkännande inom EU gäller fram till december 2022. Därefter måste glyfosat få ett nytt godkännande för att vi ska få fortsätta använda den. Företag som ansökt om att få godkänna ”sin” glyfosat inom EU har ansökt och lämnat in dokumentation som bevisar att den uppfyller EU:s krav på effekt och säkerhet.
En grupp kallad AGG (Assesment Group on Glyphosate) håller på att tillsammans utvärdera det verksamma ämnet glyfosat, ett arbete som skall vara klart i juni 2021. AGG består av 4 länder från de olika zonerna; Sverige, Frankrike, Nederländerna och Ungern. Det är de olika ländernas ”Kemikalieinspektioner” som utför detta arbete. EFSA publicerar sedan slutsatserna i juni 2022. Denna utvärdering sker på strikt vetenskaplig bas.
Om tidsplanen håller kommer det att under hösten 2022 ske en omröstning bland EU:s medlemsländer om glyfosat ska få vara kvar inom EU eller inte. I detta skede finns risk för att vetenskapen få stryka på foten för politik och olika opinioner. Om vetenskap går före kohandel, bör glyfosat finnas kvar.
En fråga som jag hoppas att vi kan jobba med under 2021 är hur de tillstånd för användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden ges. Idag söker man och får godkänt för att använda en viss produkt med ett specifikt registreringsnummer. Det vore en fördel om man kunde få tillstånd att använda vissa aktiva substanser i stället. Samma aktiva substans t ex glyfosat, finns oftast i flera olika produkter vilket skapar onödiga risker för att vi gör fel.
2021-01-12
Kristina Forsberg
Ordinarie ledamot i riks samt ansvarig för växtskyddsfrågor