Hur gick det i valet ?
Jag skriver dessa rader den 11 september och du läser dem antagligen i slutet av månaden. Blev det ett bra resultat för Sveriges lantbrukare månne, med alla löften från våra lantbruksintresserade politiker borde egentligen utfallet inte ha någon betydelse för vår näring. Men en sak är säker vi kommer att påminna ”vinnarna” om vad man vitt och brett lovat att genomföra under den kommande mandatperioden.
EKO dags
Läste i ATL att försäljningen av ekologiska livsmedel sjunker i Sverige. Besvikelsen är stor hos Ekologiska Lantbrukare vilket är förståeligt, då man satsat på en produktionsform som enligt experter och politiker skall vara hett efterlängtad av våra konsumenter. En del av odlarna gör detta av ideologiska skäl och andra för att man ser en ekonomisk uppsida i denna produktionsform. Detta är ett val man gör helt frivilligt och förhoppningsvis inte påverkat av någon annan än brukaren själv.
Några av dessa lantbrukare ser ingen annan råd än att ställa om sitt lantbruk, från eko till konventionellt då man inte längre kan leva på luft och fagra löften om köpstarka konsumenter. Att då som Ida Lind på Ekologiska Lantbrukarna gå ut med följande påstående känns inte helt ok.
”-Vi ser redan att det finns lantbruk som står och väger om de ska fortsätta vara ekologiska eller gå tillbaka till konventionellt lantbruk. Smällen för det får den svenska naturen ta, när fler använder konstgödsel och giftiga kemikalier.”
Tack för den passningen, ännu en gång hoppar man på det konventionella lantbruket, skulle det inte vara på sin plats att man lade skulden på de kunniga konsumenterna i stället.
Vi som jobbar med konventionellt lantbruk har som mål att producera så mycket mat vi kan med den teknik som vetenskapen och myndigheterna rekommenderar. Påståendet att ”naturen får ta smällen” är ett illa dolt försök att ge ”avhopparna” dåligt samvete. Bättre kan ni, lite mer fakta på bordet om jag får be.
Skörden
Nu närmar vi oss slutet på årets spannmålsskörd, ett fantastiskt skördeväder med låga vattenhalter på de flesta ställen. Nivån är vad jag förstår en god medelskörd om man jämför med de senaste åren, några procent högre än -21. I vårt närområde har skördarna så här långt varierat mycket, vi får vänta och se när allt är sammanräknat.
En känsla är att totalskörden i Europa inte landar på något rekord, vilket talar för vettiga priser framöver (detta uttalande är min högst personliga åsikt). Nu gäller det med andra ord att våra handlare ser till att utnyttja möjligheten att sälja vårt överskott till bra priser på exportmarknaden.
Maltkorn
Åter igen har det blivit diskussioner om proteinhalterna i maltkornet, handeln har för första gången öppet medgivit att man blandar olika partier för att få till en godkänd vara. Inget fel i detta, men problemet är att redan ingångna avtal plötsligt kan justeras.
Ett korn med höga proteinhalter blir plötsligt godkänt utan avdrag och ett med för låga kan slinka igenom om man har tur, allt beroende på hur mycket högprotein man har fått tag i.
Detta högst godtyckliga sätt att göra affärer känns gammalmodigt. Med dagens maltkornskontrakt finns ingen uppsida för den som producerat den kvalité som stipuleras i överenskommelsen. Utan här är det de som misslyckats som drar vinstlotten, en enkel och betydligt smakligare lösning vore att förlänga proteinskalan och på det viset slippa diskussioner om att nedklassat foderkorn ändå kan bli maltkorn. Vi från odlarhåll är gärna med och diskuterar olika sätt att förenkla kontrakten, bara att höra av sig om intresse finns.
Protein till folket
Två nya satsningar på tillverkning av protein för humankonsumtion är på gång, Lantmännen och Gropro satsar stort på att omvandla ärtor till proteinpulver. Mellan 10 000–15 000ha kommer att behövas för denna produktion, vilket i sin tur betyder att en del av vårt så kallade överskottsspannmål kommer att försvinna från marknaden. Detta kan man naturligtvis som konsument av spannmål ha synpunkter på, men för oss som producerar spannmål är det ett välkommet initiativ.
Nu gäller det bara att producenterna av proteinmjölet gör odlingen attraktiv genom att betala ett pris som kan attrahera oss odlare. Jämför inte med de konventionella grödornas lönsamhet, för då lär ni inte få många intresserade odlare. Och intresserade odlare behövs om man skall lyckas med ärtodling, det kräver nämligen en hel del handpåläggning och en gnutta tur om det skall bli något över att skörda.
Avslutningsvis
Jaha, hur skall man göra med gödningen? Ett ständigt återkommande ämne denna höst är priset på våra insatsmedel. Olja, el, kemi och gödning ja i stort sett allt som vi behöver för att kunna producera näst års skörd rusar i pris (om man inte gör som Ida vill). För oss som inte har nästa årsbehov på logen är det inte enkelt att ta ett beslut om när man skall köpa. Kommer varorna fortsätta att gå upp i pris eller finns det en övre gräns när ingen längre handlar och vad händer då med priset.
Dessa frågeställningar kan verkligen förstöra den goda nattsömnen om man nu är begåvad med en sådan. En sak vill jag dock skicka med, när det börjar erbjudas gödningstyper som du aldrig tidigare använt var då försiktig, med tanke på den redan höga kostnaden finns det inte plats att också misslyckas med tilldelningen på grund av bristande kvalité
En god avslutning på skörden och en bra start på höstbruket!
2022-09-11
Johan Karlzén, Ordförande i Sveriges Spannmålsodlare