Vem betalar extra för svensk kvalité?

Hur är det egentligen med mervärdet för svenskproducerad spannmål på världsmarknaden? Svaret från Sveriges
ledande spannmåls exportör är ett tydligt nej, det finns i princip inget mervärde som kan motivera ett bättre pris på exportmarknaden jämfört med det som produceras i övriga världen. Vår spannmål värderas med andra ord inte högre än den som du kan köpa på världsmarknaden. Hur lyckas man då övertyga den svenska spannmålsproducenten att lägga ner en massa extra arbete och samtidigt förvägra användningen av insatsmedel som våra kolleger i Europa använder. Svaret är att man lockar med en extra betalning ut över det så kallade grundpriset, hur man kommer fram till grundpriset framgår inte. Detta trollande med siffror gör att det så kallade mervärdet som kunden betalar för att få lantbrukaren att kröka rygg inte går att utläsa.

En enkel och ärlig lösning borde vara att grundpriset är kostnaden för att importera spannmål av exempelvis kvarnvetekvalité. Till detta pris adderar man de extra kostnader som lantbrukaren belastas av för att uppfylla de svenska industriernas ”extra” krav. Den vara som industrin efterfrågar finns som bekant inte att uppbringa på världsmarknaden. Fram till denna punkt har i realiteten inte lantbrukaren tjänat något på att uppfylla industrins krav. Så varför skall vi producenter sponsra industrin med en unik produkt utan att få del av mervärdet? Gå inte i fällan och producera något som du inte får betalt för, räkna noga på om tillägget och uppoffringarna verkligen ger dig något ekonomiskt mervärde. Det skall kosta om man vill styra vår produktion, inte ören utan kronor.

Dela data, vem vinner på det?
Vi har som bekant tagit upp frågan om att dela med oss av vår produktionsdata, här har vi fokuserat på företaget Agronod, av den anledningen att ägarna är till största delen knutna till lantbrukskooperationen (Lantmännen, LRF, Växa, Hushållningssällskapet, Arla och Scan). Agronod bör förhoppningsvis se på sitt datainsamlande ur lantbrukarens synvinkel och inte göra business på uppgiftslämnarens data. I samtal med Agronods företrädare har jag framfört våra tankar om riskerna med att dela data från våra företag, jag uppfattar att man tagit till sig av våra synpunkter. Vi vill inte hamna i gisslan situation där vi tvings dela med oss av insamlande data för att få göra affärer.

Nu finns det redan företag som ”nallat” data från lantbruket för att använda dessa som en handelsvara, ett av dem är Improvin som på sin hemsida beskriver hur man som köpare av data kan få tillgång till i princip allt som sker på de enskilda lantbruksföretagens åkrar. Några av företagen som hoppat på detta är bland annat AAK, KLF, Varaslättens Lagerhusförening, Absolut, Oatly och Berte Qarn. Här har man tillsammans med Improvin skapat en plattform som hanterar data utifrån våra växtodlingsprogram och skapar dessutom en geografisk koppling till varje fält.

Här får du som växtodlare se upp, så att data från ditt växtodlingsprogram eller dina maskiner inte sugs upp och kan användas som en försäljningsvara utan din vetskap. Tror ingen lantbruksföretagare vill att exempelvis markkartering, odlingsdata och ekonomiskt utfall ända ner på fältnivå valsar runt i molnet och används som en handelsvara. Kontentan av detta blir att vi i framtiden får tänka till när vi bokför våra insatser, kanske ett lokalt växtodlingsprogram som sparar dina data hemma på gården. Då kan du själv bestämma till vem du vill dela dina data med, och hur mycket vederbörande skall ersätta dig för detta.

SpmO växer!
Vi fick för en tid sedan ett samtal från Magnus Nilsson i Västerbotten, här var man ett gäng spannmålsodlare som ville starta en region i norra Sverige. Magnus berättade att spannmålsodlingen var på uppgång och det var dags att växla upp insatserna. Vi beslutade på vårt senaste styrelsemöte att bilda en ny region i Norr och hälsade Magnus och hans kollegor i Region SpmO Norr. Välkomna in i Spannmålsodlarfamiljen, skall bli spännande att få bekanta sig med en ny del av spannmålssverige! Vi hoppas att någon från regionen kan komma på på stämman i Örebro och uppleva SpmO gemenskapen den 31/5.

EU-valet!
Missa inte möjligheten att rösta i EU-valet, för lantbruket är detta ett ödesval. Här gäller det att bilda sig en uppfattning om vad de olika kandidaterna har för syn på lantbruket. Vi har inget riktigt lantbrukarvänligt parti i Sverige utan här är det rena populister som till varje pris jagar röster för att kunna sitta ännu en behaglig mandatperiod i parlamentet. Ta tillfället i akt och syna dessa personer ordentligt, och när du bestämt dig, gå och rösta.

Ser framemot att träffas i Örebro och önskar er alla varmt välkomna!

Johan Karlzén, Ordförande SpmO, 2024-04-25